Örkelljunga ska fungera för alla – även när lamporna släcks och nätet faller

Stjärnpartiet Sverige · Nils Taghinejad Said Abad · 29 september 2026

Det är lätt att tala om trygghet från ett sammanträdesrum. Det är svårare att förklara den för den som kommer hem på en mörk väg, för den som inte vet om trygghetslarmet fungerar när mobilnätet sviktar eller för den som får stöd enligt LSS men inte blir lyssnad på. Här är vår kritik av Örkelljunga kommuns prioriteringar och de besked vi kräver av ansvariga politiker.

Gå vidare: "LSS och rätten att bestämma" (#lss) · "Daglig verksamhet och ersättning" (#daglig-verksamhet) · "Belysningen" (#belysning) · "Trygghetslarm och 112" (#trygghetslarm) · "Styrets ansvar och arvoden" (#styret)

LSS

Ingen människa ska behöva välja mellan hjälp och sin egen vilja. Jag har själv varit brukare. Jag vet hur stor skillnaden är mellan personal som frågar, lyssnar och anpassar sitt stöd och ett bemötande där någon talar över huvudet på en, idiotförklarar en eller försöker få en att säga det som verksamheten vill höra. Ett ja som pressas fram är inte ett fritt ja. Ett nej ska tas på allvar. Kommunen ska ge begriplig information, tid att svara, stöd i kommunikationen och en verklig möjlighet att framföra klagomål utan rädsla.

LSS har en tydlig styrka: lagen ger personer som omfattas av dess personkrets rätt till individuellt anpassade insatser när villkoren är uppfyllda. Målet är goda levnadsvillkor, delaktighet och möjlighet att leva som andra. Självbestämmande och integritet står uttryckligen i lagen. Insatser ges som huvudregel när den enskilde begär dem; lagen har särskilda regler för barn och den som uppenbart saknar förmåga att själv ta ställning. Behov och kommunikation ser olika ut för personer med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning, autism eller andra stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Stödet måste därför utformas för individen. "Läs LSS, särskilt 1 och 5–9 §§" (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387/).

Systemets svaghet visar sig när en rättighet finns på papperet men den som behöver den saknar inflytande i vardagen. IVO fann brister i 80 av 90 riskbaserat utvalda gruppbostäder i sin nationella tillsyn 2022–2023; i 64 procent förekom otillåtna tvångs- eller begränsningsåtgärder. Siffrorna är inte ett resultat för Örkelljunga. De ger kommunen skäl att själv kontrollera hur samtycke, begränsningar, dokumentation, bemanning och klagomål fungerar. "Läs IVO:s granskning" (https://www.ivo.se/aktuellt/publikationer/rapporter/att-inte-fa-ratten-att-leva-som-andra/).

Vårt krav: Socialnämnden ska redovisa en anonymiserad genomgång av LSS-verksamheterna: hur brukare får komma till tals på sitt sätt, hur personal utbildas i självbestämmande, hur misstänkta otillåtna begränsningar utreds och hur den enskilde får veta vad som hänt efter ett klagomål. Mät resultat med brukarnas egna erfarenheter och följ upp ändringar med dem. Enskilda personer ska inte göras till offentliga exempel.

Daglig verksamhet

Meningsfull sysselsättning får inte bli en återvändsgränd eller ett argument för symbolisk ersättning. Daglig verksamhet kan ge gemenskap, struktur och möjlighet att utveckla färdigheter. Den är samtidigt inte en anställning, och habiliteringsersättning är inte lön. Den skillnaden ska sägas öppet. "Läs kommunens beskrivning av daglig verksamhet" (https://www.orkelljunga.se/16/omsorg-och-stod/ansokan-om-insatser-enligt-lss/information-om-insatser-enligt-lss/9.9-daglig-verksamhet.html).

Örkelljungas socialnämnd redovisade för 2025 52,50 kronor per heldag i kommunal grundnivå plus 55 kronor finansierade av statsbidrag, sammanlagt 107,50 kronor. För halvdag angavs sammanlagt 73,90 kronor. Det är dokumenterade 2025 års belopp. Kommunen behöver visa vad som faktiskt gäller och har betalats ut 2026. Att ersättningen inte är lön avgör inte vilken grundnivå kommunen bör välja. "Läs socialnämndens protokoll, 4 mars 2025, § 31" (https://www.orkelljunga.se/download/18.1873532819545fe3002e59f/1741595517613/Socialn%C3%A4mnden%202025-03-04.pdf) och "Socialstyrelsens villkor för 2026 års statsbidrag" (https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/kommuner/statsbidrag-for-habiliteringsersattning/).

Vissa vill fortsätta i daglig verksamhet; andra vill pröva studier, praktik eller arbete. Inget av detta ska drivas fram med hot om förlorat stöd. Vi vill ha en individuell plan som deltagaren själv förstår och påverkar, en tydlig genomgång av ersättningen och frivillig samordning med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan när den enskilde vill undersöka möjligheten till arbete. "Läs om Arbetsförmedlingens stöd" (https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/extra-stod/funktionsnedsattning) och "Försäkringskassans information om aktivitetsersättning och vägen till arbete" (https://www.forsakringskassan.se/privatperson/vuxen-med-funktionsnedsattning/sa-funkar-det-nar-du-har-aktivitetsersattning).

Belysning

När kommunen släcker en sträcka försvinner inte människorna som använder den. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden beslutade 2025 att inleda nedsläckning, nedtagning eller möjlig överlåtelse av 33 belysningssträckor, med genomförande senast 2030. Kommunens information anger att demontering av redan släckt belysning planerades under andra och tredje kvartalet 2026, bland annat i Harbäckshult, vid Kyrkvägen i Eket och Landshövdingevägen i Åsljunga. Beslutet, tidplanen och vad som faktiskt tagits bort på plats behöver redovisas var för sig. "Se nämndens beslut och omröstning" (https://www.orkelljunga.se/download/18.4dd4c15a197a212c2b1186cd/1751608456075/Kultur-%20och%20samh%C3%A4llsutvecklingsn%C3%A4mnden%202025-06-30.pdf) och "kommunens karta över sträckorna" (https://www.orkelljunga.se/16/trafik-och-infrastruktur/gatubelysning/forandringar-i-gatubelysningen.html).

Kommunen anger väghållaransvar, miljö och ekonomi som skäl. De faktorerna måste vägas mot hur barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och andra som rör sig längs vägen påverkas. Att erbjuda en vägförening att överta en äldre anläggning visar inte i sig att vägen blir trygg. Vårt krav: redovisa för varje sträcka berörda hushåll, gångvägar och hållplatser, trygghets- och trafikrisken, drift- och renoveringskostnaden samt prövade alternativ som LED, bättre placerade ljuspunkter eller delat ansvar. Låt de boende lämna synpunkter innan en anläggning försvinner. "Läs kommunens riktlinjer och ansvarsfördelning" (https://www.orkelljunga.se/16/trafik-och-infrastruktur/gatubelysning/riktlinjer-gatubelysning.html).

Trygghetslarm

Ett larm är inte trygghet om ingen kan visa att signalen når fram vid avbrott. Örkelljunga skriver att hemtjänstens trygghetslarm använder mobilnätet, testas automatiskt varje dag och genom personlig kontakt varje månad. Kommunen anger också tider för första kontakt och inställelse när ett larm har kommit fram. Därför behöver den visa vad som sker när nätet, elen eller ett IT-system fallerar innan larmet registreras. "Läs kommunens beskrivning av trygghetslarmen" (https://www.orkelljunga.se/16/omsorg-och-stod/hjalp-i-hemmet/hemtjanst.html).

Vi har fått uppgifter om återkommande telefon- och internetstörningar på landsbygden och vill att kommunen särskilt undersöker Harbäckshult och Klippebygget. Det är ännu inte fastställt att 112 generellt är omöjligt att nå där. PTS anger att nödsamtal normalt kan gå via en annan operatörs nät när ett nät är nere. Om samtliga nät faller behövs andra sätt att nå hjälp. Den skillnaden måste undersökas i de bostäder där människor faktiskt använder larmen. "Läs PTS om 112 vid störningar" (https://pts.se/sakerhet-och-integritet/noll-kontakt/112/).

Vårt krav: kartlägg faktisk inomhustäckning och felhistorik hos berörda hushåll. Kontrollera reservkraft, larmens felindikering och vem som får besked när en automatisk kontroll misslyckas. Öva en oberoende kontaktväg och planerade fysiska tillsyner vid längre avbrott. Skolans kommunikation, vårdens rutiner och omsorgens bemanning behöver också fungera när IT-system ligger nere. Kommunen har redan en krisledningsplan; redovisa när reservrutinerna senast övades och hur invånare får information utan internet. Tillförlitlig uppkoppling och tydlig felinformation är också nödvändigt för företag på landsbygden. "Läs kommunens krisledningsplan" (https://www.orkelljunga.se/16/omsorg-och-stod/hemberedskap---en-viktig-del-av-var-krisberedskap/6.-krisledningsplan.html) och "PTS vägledning om avbrott" (https://www.pts.se/internet-och-telefoni/storningar-och-avbrott/).

Styret

Det ska gå att kontrollera vem som ansvarar för varje beslut. Kommunens redovisning för mandatperioden 2022–2026 anger att Sverigedemokraterna och Moderaterna styr i Samstyret med 21 av 37 mandat. Niclas Bengtsson (SD) är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden fattade belysningsbeslutet; socialnämnden ansvarar politiskt för LSS-verksamheten. "Se kommunens redovisning av styret" (https://www.orkelljunga.se/16/kommun-och-politik.html) och "kommunstyrelsens ledamöter" (https://orkelljunga.tromanpublik.se/organisation/d65db9a4-c6b4-4244-824e-722fa81a5e0b).

Enligt kommunens arvodesregler är kommunstyrelsens ordförandes arvode ett inkomstbasbelopp per månad. Inkomstbasbeloppet 2026 är 83 400 kronor. Det motsvarar 1 000 800 kronor på tolv månader före skatt enligt den fastställda nivån. Arvodet gäller ett politiskt uppdrag och habiliteringsersättningen är en dagpenning för deltagande. Jämförelsen väcker ändå en fråga om öppenhet och prioriteringar: kommunen kan ange politikens arvode exakt och bör lika tydligt visa 2026 års ersättning för deltagare i daglig verksamhet. "Läs arvodesreglerna, § 16" (https://www.orkelljunga.se/download/18.37b896b418394b3972f89d66/1664781830799/Best%C3%A4mmelser%20om%20ers%C3%A4ttning%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rtroendevalda%20samt%20valf%C3%B6rr%C3%A4ttare%20mandatperioden%202023-2026%20-%20beslutad%202022-09-26.pdf) och "regeringens beslut om inkomstbasbeloppet" (https://www.regeringen.se/artiklar/2025/11/inkomstbasbelopp-och-inkomstindex-for-ar-2026-faststallt/).

Förtroende för kommunpolitiken byggs med handlingar som invånare kan granska. Publicera 2026 års faktiska habiliteringsersättning och kommunens egen finansiering, en redovisning sträcka för sträcka av belysningen, anonymiserade kvalitetsmått för LSS och resultat från övningar av larmens reservrutiner. Sätt ansvarig nämnd och datum för uppföljning på varje punkt. Hela Örkelljunga kommun ska räknas – också den som bor på landsbygden, behöver stöd för att göra sin röst hörd eller är beroende av ett larm som måste fungera.

Nils Taghinejad Said Abad, partiledare för Stjärnpartiet Sverige

När stödet brister

Rätten att säga nej måste märkas i det som händer efteråt. Om en person avböjer en aktivitet, motsätter sig ett arbetssätt eller säger att en anteckning är fel ska personalen reda ut vad personen menar, erbjuda begriplig information och dokumentera personens egen uppfattning. Tystnad, oro eller svårigheter att uttrycka sig får inte förvandlas till ett påstått samtycke. LSS säger uttryckligen att det ska antecknas om personen anser att en uppgift i dokumentationen är oriktig. "Läs 21 b § LSS" (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387/).

Det måste vara lätt att skilja mellan tre vägar: ett skriftligt LSS-beslut kan överklagas, synpunkter på hur stödet utförs kan lämnas till kommunen, och uppgifter om missförhållanden kan lämnas till IVO. Vid ett allvarligt missförhållande är det verksamhetens huvudman som utreder och, när villkoren är uppfyllda, gör en lex Sarah-anmälan. Brukaren ska kunna berätta vad som hänt utan att först kunna rätt juridiskt ord. "Läs om beslut och överklagande" (https://www.orkelljunga.se/16/omsorg-och-stod/ansokan-om-insatser-enligt-lss.html), "lämna en synpunkt till kommunen" (https://eservice.orkelljunga.se/klf1) eller "berätta för IVO" (https://www.ivo.se/beratta-for-ivo/).

Vårt krav: Kommunen ska ge varje brukare en begriplig väg från invändning till åtgärd: vem tar emot den, vem bedömer om stöd eller skydd behövs direkt, när får personen svar och vem kontrollerar att förändringen genomförts? Den som klagat ska inte behöva diskutera en känslig händelse ensam med den person klagomålet gäller.

Besked som går att kontrollera

Ett allmänt löfte om trygghet räcker inte. Socialnämnden ska redovisa hur klagomål och rapporterade missförhållanden har följts upp, vilka ändringar de lett till och om den berörda personen fått återkoppling. Uppgifterna måste skydda individens identitet, särskilt i små verksamheter. För daglig verksamhet ska nämnden redovisa 2026 års grundnivå, statsbidrag, belopp per hel- och halvdag och faktiskt utbetalda medel. Då kan ett budgetargument prövas mot verkliga siffror.

För belysningen behövs ett besked per sträcka: vad som är släckt, vad som ännu bara planeras, vad alternativen kostar och hur boende fått yttra sig. För trygghetslarmen behövs ett test av hela larmkedjan: knapptryckning, mottagen signal, kontakt med den boende, personalens uppdrag och rutinen när någon del fallerar. Kommunens automatiska dagliga test är värdefullt, men besvarar inte ensamt hur en människa får hjälp under ett omfattande avbrott. "Se kommunens uppgifter om larmtester" (https://www.orkelljunga.se/16/omsorg-och-stod/hjalp-i-hemmet/hemtjanst.html) och "belysningssträckorna" (https://www.orkelljunga.se/16/trafik-och-infrastruktur/gatubelysning/forandringar-i-gatubelysningen.html).

Sätt ansvarig nämnd, datum för besked och datum för uppföljning på varje punkt. Då kan invånarna se om löftena har blivit handling.